Jonas Bergqvist blev i december 2014 Leksand Superstars tionde hedersmedlem. Läs en intervju med Jonas från detta tillfälle här nedan:
Från nyhetsarkivet på superstars.nu 2014-12-22
I samband med hemmamatchen mot Frölunda 13/12 2014 valde Leksand Superstars in sin tionde hedersmedlem. Legendaren i fråga fick trots det nummer 18 på sitt medlemskort: vi säger välkommen till Jonas Bergqvist!
– Jag trodde jag hade bränt mina skepp för att få en sådan här fin utmärkelse i Leksand Superstars, sade en rörd Jonas Bergqvist inför de närvarande på LTJD-julbordet i Sturstäv i arenan inför nedsläpp.
Det var på förhand känt att Jonas Bergqvist skulle gästa julbordet som Leksing Tills Jag Dör-medlemmarna hade i arenan inför nedsläpp. Det som gästerna däremot inte visste var att Jonas i samband med detta skulle väljas in som hedersmedlem i föreningen, en utmärkelse som Jonas var genuint rörd och stolt över att erhålla, något som märktes tydligt då han blev intervjuad på scen framför de närvarande. Bland annat berättade han om att känslorna för moderklubben Rögle inte är alls lika starka som de är för Leksands IF.
– Med Leksand är det så att det är en fullständig kärlek, tillsammans med min fru så är det mina två riktigt stora kärlekar i livet, konstaterade han och fortsatte sedan på det djupa spåret.
– Jag lever med i det här så att det är ibland ohälsosamt, och jag tror många känner igen hur det är. Det har varit mycket smärta för att få denna utmärkelse så därför betyder den extra mycket.
Jonas nära tårar på scenen
Som Stor Grabb nummer 137 med 272 landskamper för Tre Kronor (näst flest av alla), tre VM-guld, ett OS-guld med mera på meritlistan så är Jonas Bergqvist tveklöst en av de största genom tiderna inom svensk ishockey. I Leksand nådde han dessutom en ikonstatus så stor så att han fick sin tröja hissad i taket först av alla, tillsammans med Åke Lassas. Efter spelarkarriären var han tillsammans med Nils-Eric Johansson en av byggherrarna som såg till att tröjan i taket fick en betydligt fräschare utsikt, då Isstadion byttes ut mot dåvarande Ejendals Arena. Sju år som VD blev det i föreningen innan han år 2006 gick vidare och började arbeta för LRF. Tiden som VD i Leksand var dock allt annat än problemfri, som Jonas berättade om på julbordet och då var nära tårar.
– Det var egentligen de sista tre månaderna som ställde till det, vi slet enormt hårt för att få arenan på plats och åkte ur samtidigt. Jag var så slut mentalt när det gäller idrott, så under fyra år kunde jag nästan inte ha ljudet på när jag såg en hockeymatch på tv, på grund av att de här trummorna tog all energi av mig, så mycket hade jag gett av mitt liv, berättade Jonas och tog ett djupt andetag, märkbart rörd över det han nyss sagt.
– På klubbnivå har jag fått frågan från flera håll, bland annat från flera SHL-klubbar, om jag kan tänka mig bli klubbdirektör/VD i deras lag och det är helt uteslutet! Jag kommer inte att engagera mig på klubbnivå igen, jag vill inte sätta mig i den situationen.
"Känner en otrolig stolthet"
Nu kan det låta som att Jonas var bitter uppe på scenen men det är inte sanningen. Istället talade han ur hjärtat och delade med sig av både goda och onda minnen. Exempelvis lyfte han fram hur han "inte kan hoppa in i en taxi utan att någon ska prata om Leksand" och om hur han än i dag nog är en av klubbens främsta ambassadörer när han reser runt. Dessutom påpekade han själv att han aldrig kommer att vara bitter för något som hänt i Leksand, utan att han istället bär med sig en otrolig stolthet över det som varit. Där är arenan en av de främsta skälen till stoltheten, givetvis.
– Det är enormt, jag tog det första spadtaget fjärde juli 2004. Vi la ned ett fruktansvärt jobb här! Vi byggde för 165 miljoner, varav vi lånade 105, så vi fick alltså tag på 60 miljoner som vi inte behövde låna, bara den resan var otrolig! Och då byggde vi först LRF-hallen för att göra det möjligt och samtidigt rätade vi också till ekonomin.
– Jag känner en otrolig stolthet varje gång jag är uppe i Leksand, när jag är uppe här vill jag gå förbi arenan och känna att jag var med och gjorde detta!
För många mål resulterade i tennisarmbåge?
Det många inte vet är att Jonas faktiskt satt med i den allra första styrelsen för Leksand Superstars. Han var dessutom med på det allra första mötet då initiativtagarna till Leksand Superstars, däribland Torbjörn Olsson som fortfarande är ordförande, presenterade sin idé för Jonas och Björn Doverskog. Jonas berättade att man under 1994 låg etta i tabellen under 37 av 40 omgångar i serien och snittade 3 800 personer i den gamla isladan, och att skillnaden före och efter Superstars var som "att gå in från garaget till finrummet".
– Jag sa det åt Tobbe i dag att jag hoppas han känner stolthet för det jobb han gjort är helt magiskt. Jag är så otroligt stolt, jag ser många matcher och varje gång man får kolla ut över ståplats och se minsta tjejen i matchtröja och äldsta mannen som man sett i hallen i 35 år, alla är här och det är alltid positivt. Det är en av de bästa grejerna som hänt Leksand, att Superstars bildades!
Vi tackar för de snälla orden och hälsar Jonas Bergqvist välkommen som den senaste hedersmedlemmen i Leksand Superstars, men som en liten avslutning måste vi ta en sista grej: hans berömda målgest där han körde "helikoptern" ovanför huvudet med hockeyklubban. Har han någonsin råkat skada någon på grund av den?
– Nej, men däremot gjorde jag väldigt många mål ett år och då fick jag tennisarmbåge, avslutar Jonas med ett gott skratt.
